Gravid vecka 19

Idag är sista dagen i vecka 19 och imorn går jag in i vecka 20. Jag tänker att så länge jag har ork och lust kan jag skriva lite hur varje gravidvecka har varit. Jag tycker själv om att läsa sånt nu när jag är gravid. 
 
Mitt mående: 
Jag har ju skrivit ganska mycket om att jag har mått riktigt dåligt hela graviditeten. Men nu känns det som att det håller på att vända (peppar peppar). Från vecka 18 har jag mått betydligt bättre, även om jag fortfarande måste ta det väldigt lugnt på mornarn. Tröttheten är fortfarande extrem, men illamåendet är inte lika påtagligt. Så skönt! 
 
Nackdelen (i mitt fall) när jag mår bättre fysiskt är att hjärnspökena kommer direkt. Så fort jag har haft "bra" dagar under graviditeten blir jag orolig att det har hänt nått med bebisen. Så den här veckan har jag varit väldigt orolig och haft jobbiga tankar.
 
Magen:
Magen växer och blir allt större vilket gör att den har börjat klia lite. Nu går det nog inte att missta mig som gravid. Jag har börjat smörja in magen med en olja varje kväll för att försöka motverka kliandet. Hittade en jättebra från Maria Åkerberg som heter Lovley Mother. Den luktar gott och går bra in i huden utan kladd. Jag köpte den här
 
Hormoner:
Jag har lätt till gråt i vanliga fall, men jisses va lätt jag har till gråt nu. Speciellt om det är nått som är fint och kärleksfullt. I helgen satt jag och grät i soffan för mamma skickade en sån fin bild på min farmor som höll i min systerson som är 5 veckor gammal. Det var så fin att tårarna kom på direkten <3 
 
Kropp och vikt:
Än så länge har jag inget problem med att kroppen har förändrats så pass mycket. Den här veckan är första veckan jag känt att jag faktiskt har börjat lägga på mig extra vikt. Magen växer så det knakar och jag tycker den har blivit riktigt stor. Vart ska detta sluta? Är ju inte ens halvvägs...hehe.
 
Om några dagar har vi ultraljud och då ska barnmorskan även mäta magen. Jag hoppas på att vi får se en pigg liten bebis i magen. 
 
 
- Jag finns på Bloglovin' och Instagram -
#1 - - Trail och Inspiration:

Så himla härlig läsning (förutom oron då, men den finns nog där alltid på ett eller sätt. Även när de är utanför magen sen). :-)

Jag har nog inte sagt grattis heller, så grattis! <3
Kram M

Svar: Tack så mycket :)
Jag kan tänka mig att oron blir större för varje dag som går sen när ens barn växer upp :) så det är väl bara att vänja sig hantera känslorna! Hehe
Kram
Frida Matsdotter