Har ni några Londontips?

Äntligen ny vecka och på onsdag åker vi till London för att om några dagar har jag och min man varit gifta i ett år. En långhelg tillsammans i julmysiga London känns som en bra start på december. Tycker ni inte? Vi har aldrig varit där så vi ser verkligen fram emot den här lilla mini-resan.
 
Har ni några Londontips till oss som aldrig varit där?
 
 Ungefär så här föreställer jag mig juliga London, men jag tror verkligenheten är lite mer regn.

Glutenfria chokladmuffins

Första advent till ära blev det chokadmuffins till frukost. Ja dessa muffins funkar faktiskt utmärkt som frukost och jag ska nog testa göra fler frukost varianter. Är ju rätt enkelt att ta sig en muffin på morgonen innan jobbet, eller hur?
 
 
Jag hittade receptet här och för fyra muffins gör du såhär:
 
1,5 dl glutenfria havregryn
2 msk kakao
1/2 tsk vaniljpulver
1 tsk bakpulver
1 msk kokosfett
1 banan
1 dl laktosfri kvarg
1 ägg
 
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Mixa havregryn till ett fint mjöl med hjälp av en mixer och blanda sedan i kakao, vanilj och bakpulver.
3. Smält kokosfettet och blanda ihop det med mosad banan, banan, kvarg och ägg. Blanda sedan ihop med de torra ingredienserna.
4. Häll smeten i fyra muffinsformar och grädda i 20 minuter längst ned i ugnen.
 
2 kommentarer
publicerat i FRIDA, RECEPT;
Taggar: RECEPT, blogg, glutenfria chokladmuffins, glutenfria muffins, hälsosamma, hälsosamma muffins, nyttiga muffins

Magnetröntgen för ländryggen

Igår kväll var det äntligen dags för min Magnetröntgen på Universitetssjukhuset i Linköping. Jag har väntat på den här tiden ett tag för jag hoppas att den kan ge mig mer svar på vad som har hänt med min rygg. Som jag har skrivit tidigare fick jag ryggskott i början av september och sen dess har jag haft problem. Sen ungefär en månad tillbaka har jag varit helt träningsfri på grund av att inte ens rehabövningar hjälper (utan mer förvärrar ryggproblemen).
 
Med Magnetröntgen ser man mer än bara skelettet, man ser även mjuka delar på nått vis. Undersökningen går till som så att du lägger dig på rygg och sen åker du inte i ett tight rör. Taket var nog bara nån centimeter från näsan. Väl där inne ska du ligga helt still och jag tror att vissa undersökningar tar över 60 min. Sök på Google så förstår ni vad jag menar.
 
Inför Magnetsröntgen har jag försökt behålla lugnet och haft inställningen att jag mest är nyfiken på hur det kommer gå till. Trots detta har jag hört många historier om folk som får panik under röntgen och klaustrofobi. Väl på sjukhuset så fick jag gå in i ett omklädningsrum och sätta på mig en grön smickrande sjukhusrock. I väntan på min tur var det jag och en annan kvinna i omklädningsrummet och vi började snacka. Trots att även hon började berättade om sina tidigare besök och hur hennes kompis fått panikattack etc så försökte jag fortfarande vara lugn. Det sista hon sa var: "Så fort du börjar åka in i maskinen så blundar du, och så fortsätter du blunda under hela undersökningstiden!".
 
Shit, är det verkligen så obehagligt? Hur tusan ska detta gå?
 
Då var det min tur och dom två som jobbar där gör verkligen allting på rutin och ger mig minimalt med information. Helt plötsligt så börjar jag åka in i röntgenmaskinen och det är då jag kommer på alla frågor jag ville ställa! Hur still måste jag ligga egentligen? Får jag gäspa? får jag röra på fingrar och tår? Vad kommer hända när maskinen väl drar igång? Hör ni mig om jag pratar?
 
Min puls var jättehög under hela undersökningen för jag var så himla nervös samtidigt som jag var spänd i hela kroppen för att jag inte vågade röra på mig. I över 20 minuter skulle jag ligga där och höra hur maskinen smäller.
 
Ena stunden smällde det högt, knakade och brakade samtidigt som det blåste sval luft på mig. Andra stunden blev det helt tyst och det kändes som att luften stod still och att jag inte fick någon luft och det blev jättevarmt, det var då jag började få jobbiga paniktankar. Det var helt omöjligt att INTE få klaustrofobi-tankar. Men jag försökte verkligen slå bort dom jobbiga tankarna och tänka på nått annat, men det var extremt svårt. "Tänk så händer det nått och jag blir fast här inne?!"
 
När jag väl var klar hade jag varit där inne i mer än 20 minuter för dom "passade på att ta lite extra". Det var långa minutrar kan jag lova.
 
"Då var det klart, du får svar om 10 arbetsdagar, hejdå" fick jag höra och sen leta reda på omklädningsrummet själv.
 
Efter att ha legat och spänt mig så pass länge och haft så hög puls så var jag helt skakig och kände mig helt borta när undersökningen var klar. Jag fick ta en stund efteråt för att bara återhämta mig. Jag var helt varm i hela kroppen och alldeles röd över bröstet av stresspåslag typ.. Fy vad läskigt det var, gjorde jag precis det där? Hoppas verkligen inte att jag behöver göra det här nån mer gång!
 
Nu väntar fortfarande en tid med ovisshet om min rygg. Men jag hoppas på att resultaten från röntgen ger mig klarare svar på vad jag behöver göra för att bli bra i ryggen!
 
När jag inte får träna får jag försöka roa mig med annat. Så i onsdags gjorde jag och min frisör ett litet experiment med mitt hår. Resultatet? En mörk bottenfärg och lila/gråa/ljusa toppar. Extremt svårt att fånga rätt färg på bild dock!
8 kommentarer
publicerat i FRIDA
Taggar: blogg, hur går det till, klaustrofobi, ländryggen, magnetröntgen, ryggproblem, ryggskott, smärta i ländrygg
Visa fler inlägg